Armbandsur en äldre företeelse än vad man kan tro. Armbandsuret födelse räknas till mitten av 1800-talet. Det kom som en utveckling av fickuren som dessförinnan var dominerande för portabla tidmätare.
Behovet att mäta tid däremot har funnits sedan tusentals år och har sitt troliga ursprung när människan blev bofast och fick ett behov att veta årstidväxlingar för att kunna odla.
.

Fåtal märken av armbandsur

I början av armbandsurets tidevarv fanns ett fåtal tillverkare av klockor. Några av de mest namnkunniga är Rolex, Omega och Patek Pilippe som har anor långt tillbaka i tiden. Omega så långt tillbaka som till 1850-talet.
.

Reklam för armbandsur

Rolex lyckades tidigt profilera sig som ett högprestigemärke bland armbandsur. Den reklamkampanj de drev på 60-talet är välbekant bland många av oss. Helsidesannonser i flotta veckomagasin där företrädelsevis män i kostymer satt kring ett konferensbord eller annan miljö som antydde makt och status.
Texten under som löd – Män som styr världens öde använder Rolex – talade sitt tydliga språk.
.
Tiderna förändrades dock på 70-talet i samband med olika studentrevolter så reklamen ansågs vara synnerligen opassande och försvann med tiden.
.

Mode i armbandsur

Om de traditionella märkena dominerad under armbandsurets första 60-70 år så skedde en förändring under 70-talet. Först så kom de digitala uren som en följd av den tekniska utvecklingen. Efter det följde den traditionella modebranschen i spåren och började lansera egen klockmodeller. Modeföretag som, Armani, Cartier, Gucci, Dolce & Gabbana kom in på scenen. Samtidigt började armbandsur hos en del tappa sin status. En rörelse växte upp som inte ville finna sig i den hets och stress som att ständigt och jämt försöka kontrollera sin tid.
Dock fick den inget större genomslag då tidspassning och behovet att markera sin viktighet i samhället genom att ständigt kontrollera sin tid växte sig starkare.
.
Ett till synes fåfängt försök kan man kanske tycka då tiden löper fram obevekligt oavsett hur många eller hur dyra klockor man har.